Doris Herta & Fias sida

I lördags var det dags för Finnerödja provet. Min tränings teknik dom senaste veckorna har varit att spåra så lite som möjligt så att hon skulle vara riktigt sugen. Nervös! Var bara förnamnet på hur jag var på morgonen. Men när jag mötte upp Cricko för att ta följe till tävlingen så in såg jag att jag var tvungen att släppa all nervositet. Hon började nämligen svamla om kräkas av nervositet och att hon hade tappat bort glasögonen och att hon inte så ett skitt och var tvungen att köpa glasögon på macken och börjar svamla med kassa killen om att hon ska ut och tävla ÅÅÅÅ herre gud, Här gick det ju inte att vara nervös längre. Det var ju bara att lägga ned insåg jag hur skulle vi annars lyckas komma fram till start över huvud taget. Jag har inte sagt till henne att jag vart lite orolig över hur nervös hon var. Men det lär hon väl läsa här.
Väl på plats så var det 24 starter, vi vart tilldelade domare. Jag och Cricko hade turen att få samma domare. En jätte trevlig domare!
Vi åkte ut i skogen för att lotta vem som skulle starta först. Jag drog start numer 1. Helvete också, jag som hade tänkt att ta en kort promenad i omgivningen innan vi skulle gå vårat spår, men som tur var så var transport sträckan från bilen till starten 600m så det vart ett perfekt start läge för oss.
Doris tog upp spåret jätte bra, helvete vilket sug det var i linan. Hon spårade Jätte tills första vinkeln som var Återgången. Hon markerar något på spåret och då tänker jag hm! undra om det där är återgången. Hon spårar på framåt och börjar ringa, men hon ringar framåt och inte till baks. Jag hade lovat mig själv att jag inte skulle hjälpa henne i dag. Hon jobbar på bra och ringar vidare när det blir dags att bajsa lite, OJ Då! Bäst att passa på att vara lite dålig i magen också. Hon satt säkert och bajsade i 2 min. Och där flög våran tid i väg. 5 minuter går ju så fort ibland. Det värsta av allt var att hon var på väg tillbaka mot spåret när tiden gick ut.
Hon tar upp spåret igen jätte bra. Och vi fortsätter att spåra på. Hon gick så jäkla bra, tuff uff tåget framåt!
Vinkel 2, vinkel 3, vinkel 4 och blod uppehåll märkte jag inte ens av det gick så bra. När vi kom fram till skottplatsen förstog jag hur bra hon hade spårat ( förutom återgången ) I dag lyfte hon inte ens på ena örat när han skött. GULD DORIS! Sedan skulle jag väl kunna anmärka lite på sista sträckan, då hon vindade klöven sista meterna och slog en ring. Domaren - JA HA DU! NÄRMRE EN SÅ HÄR KAN MAN INTE KOMMA. SYND PÅ ÅTERGÅNGEN. Så det vart ett 2a pris med 27 poäng och tiden 27 minuter.
När det var dags för pris utdelning så visade det sig att Cricko och Lucy vart dagens bästa spår hund och Charina och Elsa vart uttagna som reserver till viltspårs SM för taxar och jag och Doris van ett helt paket kaffe på dagens tidsfördriv tipspromenaden ha ha ha. Det är så roligt att halva vårat spår gäng tog hem hela tävlingen. Jag och Barbro får ta och spöa skiten ur dom nästa gång. Ha ha.





Men det värsta av allt var när vi fotograferade vinnarna så kom min domare fram och sa.
OM DU HADE FIXAT ÅTERGÅNGEN SÅ HADE DU VINNIT ALLT OCH FÅTT ETT HP. Det var ju ingen som fick ett HP den dagen.
Ha Ha jag är en så dålig förlorare. Först Kmet med 1 poäng och nu det här.
Ähh skitt i samma min Doris är ju min Guld Doris! Och jag är ju JÄTTE glad att det var mina vänner som van.
Jag är nog bara lite ledsen över att Barbro och Pepsi nollade. Dom har ju tränat så hårt och var verkligen värda en 1a. Men ibland så funkar det inte.





Så här nöjda vart jag och Doris för kaffet vi van på tipspromenaden.