onsdag 18 augusti 2010

Nu har det gått 3 år sedan doris fick en alvarlig släng av kennelhosta som sedan lede vidare till lungeninflamation.
Hon vart aldrig sig själv igen efter det, lite små hosta dålig ork, allmänt slö skulle man kunna säga. Veterinärerna tog åtskilliga prover och röntken bilder på henne. Det vart också väldigt mycket prov medicinering. Doris vart slöare och slöare och Veterinärerna kom aldrig till en lösning det var då jag tog beslutet att jag tar av henne från all medicinering och avbröt kontakten med veterinärerna på Södradjursjukhuset i Stockholm.
Det sista dom sa var att jag skulle ta det ganska lugnt med min hund och inte träna för hårt då jag hade en 2 årig hund med lungor som en 12 årig.

Men bättre med en glad hund som lever ett något kortare liv en, en olycklig huns som lever ett längre liv
har jag tänkt hela vägen och därför alltid tränat och hållit i gång henne med måtta och alltid en tanke i bakhuvudet på att aldrig överanstränga henne.

Nu tyckte jag att det var på tiden att åka in och ta nya bilder på lungorna för att se om det hade ändrats något. Mycket riktigt det hade det gjort och inte till det sämre som jag trodde utan det som var kvar var ett litet missljud och lite ärrbildningar. Vi åkte den här gången från veterinären med ett ok till att börja konditionsträna. Wiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii……..

Doris har också haft en rejäl inflammation i svansen som orsakades av ett litet sår. Så nu mera ser hon ut som en pudel.

1 kommentar:

bibbi sa...

jag blir så otroligt glad över att höra att doris har blivit bättre :)